Till dig som inte tränar (Del 1/3)

Hej på dig. Alltså … du får sluta läsa och göra annat nu om du vill. Detta är ett frivilligt ”samtal”. Jag har en förkärlek till att prata träning med personer som du. Av en rad olika anledningar. Det du säger ger mig en nostalgitripp till hur jag var och tänkte en gång i tiden, och nostalgi är ju alltid härligt. Men den främsta anledningen är att jag har blivit så smått besatt av hela mekanismen som ligger bakom en hjärna som aktivt tar beslut att inte röra på sig. Men låt oss börja från början.

Hej, Daniel heter jag och jag är inte en bättre eller sämre människa än du på något sätt. Det som skiljer oss åt när det kommer till träning är att jag har kommit till insikter som du inte kommit till än. Precis som du med all säkerhet har kommit till insikter inom andra områden jag ej ännu kommit till. Vi måste utgå och verkligen förstå detta. Speciellt du måste förstå det just i det här sammanhanget. Varför? För att ditt försvar med största sannolikhet kommer att ljuda och blinka rött, och att jag då vill att du ska påminna dig själv om vad jag sagt. Jag, eller någon annan tränande person, är inte bättre än du. Lova mig det – påminn dig själv om det varje gång försvarssystemet går igång. (Mer om försvarssystemet i del 2)

Jag kan redan nu dra en slutsats som jag anser är rimlig. Det är att du någonstans inom dig har en önskan att komma igång med träningen. Men den önskan är inte direkt behaglig. Speciellt eftersom du känner dig lite dålig som faktsikt inte kommit igång. Som kanske har försökt men misslyckats. Kanske många gånger. Utöver det känns inte tanken på den fysiska ansträngningen som krävs speciellt lockande eller hur? Så istället för att säga att du har en önskan om att komma igång kan jag säga att du önskar att du just nu var en tränande människa. Någon som redan gått igenom hela den där komma igång-fasen och som tränar och mår sådär bra som alla tränande man träffar ser ut att göra.
Jag drar den slutsatsen baserat på att du av en eller annan anledning hamnat på den här bloggen om träning. Du har dessutom klickat på ett blogginlägg som riktar sig till personen som inte tränar. Resten av ovan analys gör jag utifrån den erfarenhet jag har ifrån min egen resa samt genom samtal med personer som vill komma igång.

Oavsett om min analys ovan är rätt eller inte så tränar du inte, men läser den här texten. Jag ber dig därför här och nu att vara helt ärligt med dig själv. Vill du vara en tränande människa? Om du vill det kan du fortsätta läsa. Om du verkligen inte vill så kan du sluta läsa nu.
Bra, det verkar som att du är på rätt spår! Låt oss nu prata lite om varför du inte tränar. Ja, nu kan det ju vara så att du tränar lite men inte så mycket som du önskar, men det jag kommer att gå igenom är relevant oavsett.
Det första vi måste förstå är att vi människor tycker en massa saker om allt. Vi kategoriserar, skapar oss en bild av, och värderar olika saker. Exempelvis har vi alla vår egen uppfattning om matematik. Vissa älskar det medan andra avskyr det. Vi har också vår egen uppfattning om lakrits. Vissa älskar det medan andra avskyr det. Skillnaden mellan matematik och lakrits är att det sistnämnda är svårt att påverka. Det är en uppfattningn som i mångt och mycket finns pga fysiologiska förutsättningar. Dvs våra smaklökar fångar upp smaken, transporterar den till receptorerna i hjärnan där en avancerad process påbörjas och avgör vad du ska tycka. Visst, det sägs att man kan vänja sig vid smaker, absolut, men jag tror ni är med på vad jag menar. Smaken är oftast som den är. Detta gäller inte med matematiken. Jag gissar att du hört ganska många gånger om någon som avskytt matte men sedan fått en fantastisk lärare som har presenterat det hela på ett helt nytt sätt, vilket har gjort att personen helt bytt åsikt. Detsamma gäller med träning och jag hoppas att Träningstrolleri blir den där läraren som får dig att se på träning på ett helt nytt sätt. Men vi måste alltså börja med att acceptera premissen att vi kan förändra får syn på olika saker om vi bara tillåter oss att göra det. I del 2 av den här bloggserien kommer jag att gå in på hur vi förändrar den negativa bilden av träning, men först måste vi förstå den negativa bilden av träning.

Du behöver fundamentalt begripa varför du har en negativ bild av träning. Det finns naturligtvis inte en enkel förklaring för alla, utan det kan finnas en rad olika sociala faktorer som spelar in. Det kan vara allt ifrån att du haft dåliga upplevelser på gympan som liten till att du alltid varit överviktig och därför har presterat sämre fysiskt. Det finns givetvis tusentals av olika anledningar, men det finns också faktorer som generellt stämmer in på oss alla. Jag brukar främst tala om två saker och det är att vår hjärna inte gillar förändringar samt vill inte göra av med onödig energi. Lite snabbt om det innan vi går vidare.
Vår hjärna är programmerad att skapa enkelhet och att se mönster. Detta är något jag som trollkarl utnyttjar i princip jämt. Ett exempel är att jag visar upp ett mynt i höger hand och lägger det i vänster hand som sluts omkring myntet. Jag ber dig blåsa på handen som sen öppnas och myntet är försvunnet. Din hjärna blir förvirrad därför att den inte kan förstå hur myntet kan försvinna när du hela tiden stirrar på handen. Det din hjärna inte kan förstå är att jag aldrig la dit myntet. Varför? För att den genom empiri lärt sig att den rörelse jag just gjorde när jag la över myntet ifrån höger till vänster hand innebär att myntet är i vänster hand. Hjärnan vet inte vad ”att låtsas lägga ett mynt” är för något. Frågeställningen din hjärna utgår ifrån är alltså ”hur kan myntet försvinna ifrån vänster handen” vilket alltså är en felaktig frågeställning som är olöslig. Det är exakt där som magi skapas, i ditt huvud. Jag har ju inte gjort något magiskt. Magin och uppfattningen om vad som hänt skapas i ditt huvud.

Vår hjärna är alltså bäst på att hantera sådant vi är vana vid och inte faktorer och element som är främmande för oss. Just därför vill den hjärna fortsätta vandra längst samma stig som den redan följer. Att vika in på en ny främmande stig innebär onödigt merjobb för hjärnan.
Vår hjärna är också programmerad till att få oss att göra av med så lite energi som möjligt. Detta är givetvis någonting evolutionärt. Om vi hade sprungit omkring hela dagarna och lyft stenar hade vi inte haft någon ork till att jaga och det hade inneburit svält. Dessutom hade vi inte det överflöd av energi att inte som vi har idag.

Vår hjärna vill alltså helst inte vara med om förändringar och vill spara energi. Träning går emot båda dessa viljor. Att börja träna innebär en stor förändring och en enorm energiförbrukning. Det är en av anledningarna till att det alltså tar emot att träna. Men vetskapen om detta gör att vi förstår att den negativa inställningen som hjärnan har är lite av en illusion. Och den illusionen kan brytas precis som man inte går på mynttricket nu när du vet att jag aldrig lägger myntet i vänsterhand.

Hela min filosofi bygger på vår uppfattning av träning, som jag kallar för vår bild av träning. Anledningen till att jag lyckades med min träning var att jag lyckades förändra den bilden.

Jag jämför ofta bilden av träning med ett hus. Ett hus som man ständigt måste vårda, bygga och sköta om. Tyvärr är bilden av träning ofast ett ruckel. De traditionella träningsbudskapen säger åt dig att besöka rucklet regelbundet. Det är väldigt få fullföljer och de som lyckas börjar först där och då att bygga upp rucklet. En väldigt liten procent behöver inte bygga så mycket utan gillar utmaningen. Men majoriteten av människor måste gå en annan väg, uppenbarligen. Annars hade gymmen varit överbelastade och vi skulle inte se trenden av tusentals som varje år försöker komma igång men som alltid misslyckas. Dvs de som försöker flytta in i rucklet men som helt enkelt inte klarar av att vara kvar där.

Det stora problemet är att vi också har ett annat hus inom oss. Det är vardagslivets hus. Där väljer vi oftast själva vad vi vill göra och skapar därför ett väldigt vackert hus. Det är en mjuk soffa, en partner som masserar våra fötter medan vi sippar på ett glas rosë och tittar på en bra film. En värmande filt. Ett gott skratt. Att du reagerar så negativt på träning är att det innebär att du måste lämna det huset för rucklet.

Traditionella träningsprofiler och träningsbudskap erbjuder olika typer av träningsformer för att få dig att besöka det där rucklet, och missförstå inte för att prova olika typer av träning är jättebra, men faktum kvarstår att det är ett ruckel du måste besöka. Olika träningsformer är som att erbjuda olika typer av färdmedel ifrån ditt fina vardagshus till rucklet. Oavsett om du åker sparkbil eller ubåt till rucklet så är rucklet ett ruckel och ingen plats du vill vara på.

Träningstrolleri innebär att man först bygger upp rucklet så att det är mer lockande att besöka. Målet är att bli vad jag kallar för en naturlig träningsmänniska. Det innebär att du bygger ett så pass fint hus så att du flyttar in. Då blir träningen en naturlig del av ditt liv och du kommer aldrig mer att falla ur. Men hur förändrar man då den där jobbiga bilden av träning? Det får du veta i del 2 av den här serien som kommer inom kort! Till dess vill jag att du verkligen är 100% ärligt med dig själv och analyserar vad för negativa tankar just du har om och inför träning. Acceptera dem till 100% men försök att förstå vad de grundar sig i. Det gör det lättare att till sen förändra.

Tack för att du läst första delen av det här inlägget. Om du tyckte om det skulle jag bli så himla glad om du kommenterade och/eller delade det vidare! Men all kärlek till dig ovasett, såklart.

Kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *