Jag söker hela tiden efter olika sätt att förmedla den bild jag har av träning. Jag vet ju precis vilken bild de flesta har eftersom jag också haft den så länge. Den där bilden av träning som någonting man ”måste få gjort” och något som är ett hinder i vardagen. Pressande, stressande och såklart jobbigt.
Eftersom jag vet vilken bild de flesta har av träning så är det frustrerande att inte direkt och omedelbart kunna erbjuda en förändring av den bilden. Det är ju det som är syftet med hela Träningstrolleri! Men så enkelt är det inte. Det är en process man måste gå igenom och hela receptet har jag inte klart för mig ännu. Dessutom har jag svårt att se att det finns ett generellt recept eftersom jag är övertygad om att alla är olika och anser att de traditionella kom-igång-tipsen drar alla över en kam. Vilket uppenbarligen inte fungerar.
Jag vet att de som har läst det jag hittills har skrivit i min kommande bok har tänkt om och blivit tränande och gladare människor. Det är en enorm känsla att kunna påverka i den riktningen, vilket jag hoppas att även den här bloggen kommer att göra.
Jag önskar att min bild av träning gick att dela med sig likt upplevelser ifrån en resa via ett fotoalbum. Att jag skulle kunna slå mig ner bredvid var och en av er, öppna den stora boken om min träning, visa några bilder och få er att känna exakt det jag känner och upplever träning. Men det går såklart inte och det är många saker som gör att det inte fungerar. Bland annat det ettriga självförsvaret som vi tyvärr alla har. Självförsvaret som får oss att vända taggarna utåt mot allting som är främmande och som utmanar vårt sätt att leva, våra livsvanor och vår person. Och försvaret är fantastiskt på att förneka att det existerar. Man slår ifrån sig att man skulle ha något liknande försvar och därmed är saker ur världen!
Men ju mer jag filosoferar och noterar detta försvar, desto mer förstår man att det genomsyrar oss alla. Jag kommer skriva ett helt blogginlägg om detta vad det lider och jag hoppas att många ska känna igenom sig och tänka om. Det där försvaret är nämligen ett stort hinder för den som vill förändra sin bild av träning.
Den här bloggen har precis tagit form och jag ser med nyfikna glada ögon och med spänning fram emot att kunna förändra om så bara EN av er där ute. Att få dig att gå ifrån att se på träning som något du borde göra och måste göra eftersom samhället kräver det, till att göra träningen till din egen och något du njuter och är stolt över.
Men vad vet jag? Jag är verkligen ingen träningsexpert utan hoppas ödmjukt och innerligt att jag kan påverka dig i den riktningen. Sen finns det ju all chans i världen att du är långt mycket mer aktiv än vad jag är. Men oavsett tror jag på att vi alla kan lära av varandra. Småtankar, knorrar och tips som man, trots att man är rutinerad, inte riktigt har reflekterat över. Kanske?
Må väl mina vänner!