En sån där svår dag …


Natten till igår blev det väldigt lite sömn. Mycket bök med barn, voffande vovvar och mjauande katter. När väckarklockan ringde var jag bra trött men jag tog mig upp och packade in allt jag behövde i bilen och begav mig söderut.

Mitt mål var Stufvenäs Gästgiveri som ligger några mil söder om Kalmar. Jag körde i streck och det tog drygt fem timmar. Sedan brände jag av en trollerishow och sålde mina trolleriböcker innan jag satte mig i bilen och styrde hemåt igen.

Det blev streckkörning även den här gången och när jag äntligen kom hem var jag helt slut. Klockan var 22:30 och sängen lockade något oerhört. Men jag hade ju faktiskt inte sprungit något alls och det var ju tänkt att bli min tjugonde dag av löpning.

Det var bara att ta på kläderna och bege sig ut. Dealen är ju minst en engelsk mile varje dag, det vill säga 1,6 km. Detta var ett ypperligt tillfälle att ta tillvara på det bra:iga i den dealen. Alltså att bara springa så kort och faktiskt vara nöjd med det. Det blev 1,79km och det tog mig 9 minuter och 23 sekunder. Faktum är att det var dubbelt så skönt att krypa ner i den renbäddade sängen och titta på farmen tillsammans med sambon efter den korta löpturen.

Stolt över att ha fullföljt ett pass som de flesta hade hoppat över, nyduschad och fräsch med en skön trötthet förstod jag återigen varför jag gör som jag gör. Det är värt allt!

Min RunStreak bröts inte och senare idag kör jag dag 21.