Äventyrslöpning när det är som bäst

Någonting som ligger mig varmt och hjärtat och som jag brukar rekommendera folk är att göra små äventyr av sina löprundor. Att hela tiden  harva i samma spår och samma sträckor kan vara påfrestande för psyket och det bidrar inte till en positiv inre bild/uppfattning av löpningen. Försök hela tiden att stärka den där inre bilden istället genom att ha kul, vara stolta och att pröva nya saker.

Idag körde jag från Stockholm till Lidköping eftersom jag har ett gig här imorgon. Någonstans mitt i ingenstans stannade jag och körde en mils löpning. Jag såg en sjö på GPS:en och såg att det gick vägar runt den. Perfekt, tänkte jag och trodde att det var ca 3km runt sjön. Jag hade lite ont i fötterna och ville därför ta det lugnt. När jag väl började springa insåg jag att det var en väldigt stor sjö …

Men själva grejen blev som alltid helt underbar. Ny miljö, okända vägar och sträckor, nya lukter och vyer … Det är SÅ uppfriskande! Snälla våga prova!

Eftersom jag tycker om att klippa ihop film av olika slag gjorde jag en liten skämtfilm om min löptur med rubriken ”Jag är inte beroende av löpning”. Man får ju ofta höra, alltid av icke-tränande, att man måste ta det lugnt och att träningsberoende inte är bra. Bestämde mig för att spinna vidare på det 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *