Med min bild av träning i fokus!

10 km blev det idag på 58 min. Varför så långsamt? I grunden givetvis eftersom jag slarvat med löpning, men utöver det av 2 anledningar.
Träning handlar mycket om psykologi. Speciellt för oss som inte är naturliga krigare. Naturliga krigare är de som bara behöver någon står och skriker ”Bara KÖÖÖR!!!” m.m. Vi övriga behöver andra metoder. Det är det mitt koncept Träningstrolleri handlar om.
Ikväll kände jag inte alls för att springa och det var länge sedan jag kände en sådan total och massiv olust till att ge mig ut i spåret. Jag hade tänkt springa ca 6km men planerade om utefter mina mentala behov. Träningstrolleri handlar om att bygga, bibehålla och vårda en positiv bild av träning. Motståendet jag kände byggde på en tillfällig dålig bild av löpning. För tillfället såg jag det som något negativt. Strategin nu blev därför att gå ut HUR långsamt jag ville. En riktig njutrunda i lågt tempo. MEN jag ökade rundan till 10km. Jag ville uppnå 2 saker.
1. Stärka min bild av löpning då jag gör det till en långsam och inte så ansträngande runda.
2. Öka distansen för att öka min stolthet och känsla av att vara nöjd. Att känna sig stolt över sin träning är så viktigt så att man inte kan prata nog om det. Det är hela nyckeln till ett fortsatt aktivt liv samt att man vill utvecklas ännu mer.
Nu är jag hemma och tanken på löpning känns mycket positivare och jag är stolt över vad jag nyss gjort. Att gå ut och köra den 6km runda i högt tempo som jag hade tänkt hade gjort in negativa inställning ännu mer negativ och jag hade inte varit speciellt nöjd över mina 6km.
Hoppas ni har en fin kväll gott folk!
Puss på er 

Varför tränar du? En het fråga.

Frågan VARFÖR man tränar/ska träna är en het potatis. För mig finns inte ETT svar. Hade jag BARA velat gå ner i vikt, BARA velat bygga muskler, BARA få bättre kondition så hade jag nog aldrig klarat det. För mig är det en helhet och framför allt min insikt om vikten av en positiv bild av träning som är nyckeln. 
Men låt mig ta ETT exempel till varför jag tränar. Det ni ser på bilden. Jag vill närsomhelst kunna slänga upp mina barn på mina axlar när de är trötta. Utan att det ska vara något som helst bök, upplevas
som tungt eller på något sätt kännas negativt. Nej, det är ingen stor grej såklart och det är precis det jag säger. Detta är
bara EN liten detalj som gör att jag vill vara vältränad. När jag var som minst otränad vet jag att det verkligen kändes att ha ett barn på axlarna och det var bökigt att få barnet på plats. Numera känner jag ingen större skillnad med eller utan barn, och det är bara EN av fördelarna med tärning. Utöver det blir vägen till affären kortare, kassarna lättare och humöret på vägen dit bättre.
Att stå vid sidan av och se folk i min egen ålder (38) eller t.o.m yngre börja förfalla gör mig rädd. Att de inte längre klarar av att lyfta saker ova
nför huvudet i sin vardag och har svårt att utföra det som för mig är hur enkelt som helst, sporrar mig något oerhört. Man får givetvis tjata om träningshets hur mycket man vill. Man väljer själv. Men JAG vill inte sitta nedanför ringen och titta på kämparna medan jag förfaller både mentalt och fysiskt. Jag vill vara I ringen och klara av kampen och njuta varje sekund av den. Även om det verkar farligt där uppe ringen så vet vi att gong-gongen bara innebär ett slut på ronden. För dem bredvid ringen är tiden då gong-gongen ringer oviss och ingen lek.